I lördags spelades den 11:e upplagan av Borgenfejden och det blev nytt deltagarrekord. Arrangörerna utökade antalet platser från 144 till 160 med två dagar kvar till start efter provmöblering i spellokalen. Utöver 160 startande tillkom ytterligare 13 personer via late reg och siffran för antal startande stannade därmed på smått otroliga 173 personer. Mitt i ”mörkaste” Småland.
Borgenfejden spelas över en dag och det gör den bland annat för att övernattningsmöjligheter i den lilla orten är kraftigt begränsat så det är start redan vid lunchtid och spelet fortsätter sedan in en bit på nästkommande dag. Startstack 40k och första blindsnivån spelades det 100-100.
Undertecknad var rätt tröttkörd redan då spelet inleddes och foldade det mesta i ett par-tre varv vilket är ovanligt för mig. Försökte senare på mig några kreativa spel (kortsnittet var inget vidare) men inser att jag är mer än lovligt frånsprungen av alla pokerproffs och blev synad de få gånger jag försökte mig på något move. Spelade bland annat en hand precis som jag hade spelat med turnad triss men mitt värdebet på rivern synades snabbt ner av ”Fritz” som inte lät sig luras med sitt ”tredjepar”.
Min stack låg strax under eller strax över startstack under de timmar jag var med och jag plockade upp rätt många låga pocketpar som jag senare var tvungen att folda mot brädor med överkort på och till slut satt jag där med runt 10-12 blinds och hade noterat hur en spelare vid namn Möller var onormalt aktiv och spelade sin stora stack aggressivt och plockade upp många potter med sin ”skrämseltaktik”. När han raisade ännu en gång och jag tittade ner på A5 var det dags för en re-steal tänkte jag och sprang rätt in hans fiskkrokar. Jag fick ett öppet stegedrag på turn men rivern blankade och jag fick sätta mig och lira Sviten CG med bland annat ”Ronald från Småland” till småtimmarna och hade det hur trevligt som helst.
Trevligt verkar jag inte vara ensam om att ha haft. Omdömena efter turneringen går enbart i dur och jag tycker det är anmärkningsvärt hur nästan 200 personer kan komma så bra överens under en så lång tid då även egen medhavd alkohol konsumeras i skapligt stora mängder på flertalet håll. Ett fåtal incidenter var allt jag kunde räkna till och inget blodvite uppstod, inte ens tårar vad jag märkte av.
Något jag däremot noterade var att de på finalbord tog det lugnt med drickat samt att medelåldern där var väldigt låg samt att keps var vanligaste huvudbonad. Är det kanske läge att utveckla ett nytt koncept med en seniortour eller att dela in startfälten i olika åldersklasser så vi gamlingar inte ger upp snart? Jag kanske bara ska inse mina egna begränsningar istället?
Vinnaren då? Olof (bilden), som av en god vän utsågs till förhandsfavorit, vann hela rasket före en annan kepsprydd yngling vid namn Emil. Hade inte ”förmånen” att spela mot någon av dessa i lördags men vet att båda hanterar spelet väldigt väl och det avslöjar ju om inte annat resultatet. Du slår helt enkelt inte över 170 spelare med bara tur. Jag lyfter på hatten och säger grattis!
Noterbart i övrigt är att fjolårssegraren, Fabian, var förste man till ”railen” i denna upplaga men han vann istället ”Förfejden”, vilket är en turnering som spelas i form av en shootout med olika spelformer på de inledande borden, kvällen innan. Här valde jag själv Svitenbordet och åkte ut på ”bubblan” på mitt bord med triss i sjuor på given som var uppe mot triss i åttor. Min enda spelframgång under helgen var att jag hade ropat hem ett objekt i spelarauktionen där tvåan Emil ingick. Det räddade helgen ekonomiskt att kamma hem andrapriset där.
På återseende 2019 alla Borgenärer!
/F(r)isken
Till sist: På lördag inleds en ny årsranking i Pokersberga. Hoppet är väl det sista som överger en och jag kommer vara där, lika laddad som vanligt…
Själva turneringen var player dealt, såklart, och bland spelarna var det många jag kände igen.