Lagpoker. Det måste väl ändå vara det riktiga mästerskapet? Nähe. Inte det heller. Men stämningen slår dock alla tidigare turneringar detta SM. Det har nästan behövts sådana där öronproppar som byggarbetare har för att kunna göra sitt jobb i spellokalen idag. Jag överdriver inte ens. Men kul har dom haft och stämningen har verkligen smittat av sig inne i lokalen.
Nu är klockan efter tre på natten och lugnet har lagt sig i spellokalen. Till och med denna turnering har tystat ner sedan man kom till finalbord. Leken blev plötsligt allvar och ölen byttes mot kaffe.
Men lagkänslan är kvar. Det är så fint att se som utomstående hur lagkamraterna hejar och stöttar varann. Man spelar nu finalbord och bubblan med sex lag kvar. Hur det går får jag återkomma med imorgon då klockan börjar bli på tok för mycket och Main Event precis kom ner till nio spelare så måste ju ge er en uppdatering därifrån också.
Eftersom en bild säger mer än tusen ord så tycker jag ni ska kolla in Galleriet där ni kan se en massa härliga bilder från denna turnering.
Välkomna tillbaka till spellokalen här på Hilton Park Hotell i Tallinn och SM. Eller kanske vore ”Hela havet stormar” en bättre benämning.
Om jag kunde förklara stämningen här inne i spellokalen just nu… Jag ska försöka.
Chris Björin i ett hav av förvirrade spelare
Blunda och föreställ dig en massa marker som klickar. Skratt från höger och vänster. Någon som ropar “time out”. Någon ställer sig upp och ropar “så ja”. Turneringsledaren säger “stop the action, you have one minute”. En high five, två high five. Klick, klick. Markerna låter. Turneringsledaren undrar om någon hittat Torkilds glasögon som han glömde i en taxi igår. Alla skrattar. ”Jobba hjärter då”. Sorlet ökar. Det börjar bli dags för byte. Uttrycket ”fria hån” är en snäll benämning. Någon jublar efter att ha vunnit en monsterpott. ”Så jaaaa”. Och mitt i allihop står Chris Björin, lugn som en filbunke och tittar ut över sina motståndare.
Jag talar självklart om årets Lagpoker. Vad annars. Tävlingsreglerna är lätta. Du parar ihop dig med två till fem vänner. Ni betalar de €550 som inköpet kostar. That’s it.
Nej, men så mycket svårare är det inte. I denna freezeout Texas No Limit spelar två från ett lag samtidigt runtom i lokalen. I varje paus placerar man två stycken spelare ur laget, helt valfritt vilka men förslagsvis de två som springer bäst. Dessa spelar på tills det är dags för nästa paus då proceduren upprepas. En grej till är att man får ta tio procent ur den ena stacken och ge till den andra om man vill. Detta är självklart valfritt men det kan ju vara taktiskt beroende på hur borden ser ut att låta någon spela short, att bägge är jämna och så vidare. Ja ni förstår principen.
Time out
För att ge turneringen sann laganda så har man även två Time Out-kort. Dessa kan användas av någon av de två spelande lagmedlemmarna vid behov. Laget har då en minut på sig att komma överens om vad man ska göra i den specifika handen.
Torkild behöver inte bara nya glasögon utan även påfyllning
Som ni förstår är det ett väldans liv och totalt kaos. Ungefär som när man leker hela havet stormar när man är liten och musiken tystnar och alla ska sätta sig på storlarna igen. Ja ungefär så. Men aldrig har jag sett en turnering som är så galen och kaosartad men där spelarna är så glada och nöjda. Kanske beror det på den inhoppade turneringsledaren Simon Chaumons otroliga charm eller så beror det på att det är en grymt rolig turnering. Jag skulle gissa på bägge delar.
Max 10, blev 28
Man började med att sätta max tio lag i denna turnering men med fyra timmar till start var det redan fullt och trycket på de som ville vara med var stort så man ökade till 20. När spelet startade klockan 19 så var de 28 totalt. Jag säger ju det. Detta är en riktigt rolig och populär turnering men ack så livad. I allt detta ska man försöka koncentrera sig och skriva ihop några rader till er läsare. Men en bokstavskombination är det inte det lättaste men jag hoppas att ni har förståelse att jag, precis som turneringen, är lite splittrad.
Finalbord i Queen Rules
I Main Event är man nu nere på de sista 20 spelarna. Som jag tidigare skrev så trodde vi att man skulle spela ner till 27 men det gick rätt fort så då bestämdes det att spela ett tag till. Jag fick precis veta att detta taget kommer att vara tills vi är på finalbordets nio.
Apropå finalbord så är man nere på dessa nio i Queen Rules-turneringen efter att Jill Mellström bubblat finalen. Egentligen skulle man ha kört igång en High Roller nu klockan 21 men då satelliten blev så populär och fortfarande inte är klar så förskjuts denna.
Hej på ett tag från ett stökigt men väldigt roligt Hotel Park i Tallinn.
Nu är klockan efter tre på natten och lugnet har lagt sig i spellokalen. Till och med denna turnering har tystat ner sedan man kom till finalbord. Leken blev plötsligt allvar och ölen byttes mot kaffe.
